För 15 år sedan

Det har gått 15 år sedan M/S Estonia sjönk på sin färd från Tallin till Stockholm. En av modern svensk historias mest traumatiska händelser. Nästan alla kände någon som känner någon som var med. Precis som vid tsunamin i sydostasien 2004. Jag vaknade upp till denna fasansfulla nyhet och kunde inte förstå hur det kunde ha hänt. Jag visste ju att Estonia var den f.d. färjan Viking Sally som jag åkt med flera gånger och som jag gillat rätt bra flera år tidigare. Skulle färjan inte finnas mer? Så gammal var den ju inte! Just då gick det inte att riktigt se omfattningen av händelsen. Den klarnade först fram på dagen. Jag pluggade då och hade föreläsningar hela dagen. Men det var en dyster dag. Alla visst ju att en katastrof inträffat.

Min svärfar, som jag då inte kände, var en frekvent resenär med Estonia då han hade handelsförbindelser med ett företag i Estland. Han var dock inte ombord just den här kvällen. När man kikar ut genom fönstret kan man inte riktigt tänka sig att så kraftiga höststormar, en natt för 15 år sedan sänkte en jättefärja av Estonias storlek. Men faktum är att färjan förliste och 852 personer strök med. En mycket mörk händelse i svensk historia.

Armen den går!

Igår var vi på nya ICA Maxi i Lindhagen. Jag, frun, Oscar och Oscars moster. Frun drog Oscar i vagn och fick jobba lite extra eftersom han började indikera att det var matdags. Vi skulle inte handla så mycket så jag tog bara en sån där fjantig rullkorg. Det märkliga var att jag ibland rullade korgen fram och tillbaka utan att tänka mig för. Precis som frun gjorde. Tänk så fort vanorna sätter sig. Nåja, pastapaketet blev väl lagom omskakat antar jag och såväl den som andra varor höll tyst så jag gjorde väl ett bra jobb.

Fashion

Det är tydligen dags för kvinnorna att börja shoppa kläder. Det är extremt mycket klädannonser ute på stan just nu. Pelare efter pelare från de olika butikskedjorna och galleriorna och bilderna liknar varandra. Helfigursbilder på tjejer i höstkläder. Lite trist att fantasin inte räckte längre i år.

Oscars framsteg

I torsdags, på väg till Finland så vände sig Oscar från mage till rygg för första gången. Härligt! Han gjorde det fem gånger och han tyckte det var superkul. Hans nacke blir bara starkare och starkare och snart har han en riktigt stark nacke precis som sin farfar som är gammal brottare!

Expressen på knock!

Idag slog Expressen till igen. En extraupplaga fanns vid lunchtid i tidningsstället på stan med stora rubriker om morgonens spektakulära rån i Västberga. Aftonbladet hade valt att inte ge ut en extra upplaga och det är inte första gången detta år. Man kan nästan börja misstänka att AB inte tycker det är värt att vara snabba med sin papperstidning.

Oj vilken helg!

Helgen var väldigt speciell. Upp i arla ottan på torsdagen för att ta bilen och båten till Finland. Vi var tvungna att ta båten som går från andra sidan av stan eftersom det inte fanns bilplatser på båten runt knuten. Väl ombord så installerade vi oss i lyxhytten, jo det blir oftast sådana numer. Har man fått smak på det ljuva livet så… Oscar var jätteduktig ombord och visade upp nya konster och sov när vi ville att han skulle sova, d.v.s. när vi ville sova och när vi ville shoppa och äta. Syftet med resan hade dock inte alls med det ljuva livet att göra. Fruns moster, som hon stått nära, har gått bort och vi var på väg till hennes begravning. Vi ville inte att Oscar skulle störa ceremonin så jag utsågs till barnvakt när frun och hennes övriga familjemedlemmar var på begravningen. På kvällen kom mosterns närmaste förbi vår stuga och det blev en rätt avslappnad stämning även om alla var lite sorgsna och trötta.

Dagen efter begravningen träffade vi våra vänner i Finland och deras tre underbara barn. Vi var på en restaurang och åt en bit mat innan vi tog kaffe i vår stuga. Sedan var det dags att packa och städa för hemresan på söndag morgon. Klockan var ställd på 04.15 (finsk tid d.v.s. 03.15 svensk tid) men uppvaknandet blev ett helt annat. Frun blev akut sjuk vid tresnåret och efter en stund insåg vi att vi inte kommer att kunna åka iväg denna morgon. Fruns syster, mamma och kusin kom till oss på natten och samtal började ringas till nattvakna sjuksköterskor i bekantskapskretsen samt akutsjukvården. Hennes tillstånd gick glädjande nog över efter några timmar. Frun behövde efter detta träffa en läkare och fick tid hos en privat sådan i närmaste större stad senare på dagen och hon fick sällskap av sin kompis för att kunna tolka eventuella språkförbistringar. Jag tillbringade dagen med vår Oscar, kompisens man och deras tre barn. Läkarbesöket gick bra och hon fick en diagnos att ta tag i när vi kommit hem till den svenska vårdapparaten. Det blir som tidigare nämnts inte direkt hennes första läkarbesök det senaste året… Hemresan blev till slut försenad ett dygn och efter att klockan ringt 04.00 och vi hade packat in fyra vuxna, en bebis, en barnvagn och all packning i bilen så kunde vi få somna om igen framåt elvatiden i vår lyxhytt. En omtumlande resa med gott om smärta, tårar, glädje och skratt

”Man ska inte skräpa ner uti naturen”

Någon som känner igen den gamla slagdängan från sent 30-tal? Jag syndar ibland. Det är inte ofta men det händer och det händer oftare i början av hösten. Då kan man nämligen följa mig vart jag än går. Jag sprider små papper från halstabletter omkring mig. Inte medvetet utan tomma papper som faller ur fickan när jag tar upp en nyckel, ett passerkort eller liknande. Jag åker ju på en nästan två månader lång hosta varje höst och den har varit här ett slag. Då är det Vicks Honey Fresh som gäller (för att skona magen och smaklökarna men på bekostnad av tänderna). Det syns således vart jag varit och jag lämnar spår efter mig i trapphus, hissar, butiker, utanför spärrar o.s.v. Så här kan det se ut.

Ändrade "matvanor"

Sedan flytten och hushållets pandemiplans ikraftträdande har vissa justeringar skett när det gäller inhandlingsmönster. Förut har jag i princip alltid handlat på Hemköp City på vägen hem men går jag dit nu har jag långt att bära och dessutom har det ju varit rötmånad så det är nästan uteslutet att handla där. Kvar finns alternativen med att handla på vägen eller handla nära hemmet. Närmast hemmet finns en av Stockholms dyraste matvarubutiker som dessutom är rätt liten så där undviker jag att handla mer än nödvändigt. På vägen passerar jag köpcentret Fältöversten och där finns Sabis. En riktigt bra affär. Inte helt prisvärd men å andra sidan mycket välsorterad. Det är väl här och på Ica Esplanad (Karlavägen) som alla trevliga och välmående östermalmsbor handlar. Det har blivit några svängar på Sabis nu och jag börjar lära mig butiken. Det är så frestande att handla i den fräscha köttdisken eller botanisera bland goda charkuterier. Nästan som att slinka ned på NK:s ICA.

Fältöversten för övrigt ett rätt trevligt köpcentrum. Framför allt gillar jag att varje gång, och då menar jag varje gång, stöta ihop med Sasha Mesić, Tim Hibbins sidekick i ”Sen kväll med Luuk”. Han bor verkligen inne i Fältöversten, lever sitt liv där. Det som är bra med det är att jag alltid får ett leende på läpparna när jag ser honom och tänker tillbaka på sketcherna.

Dubbningsdiss

Alltså jag klarar verkligen inte av att se svensk film som delvis är dubbad. För min del kan dom lika gärna skippa samproduktioner med tyskarna om hälften av skådisarna måste vara tyska och dubbas till svenska. Jag förstår om det funkar nere på kontinenten där dom är vana man jag blir helt knäpp av dålig ljudsynk/dubbning. Frågan är om jag orkar en film till som är baserad på Mari Ljungstedts böcker.

Ett härligt besök

I helgen kom mina föräldrar på besök. Min pappa hade tidigare frågan mamma vad hon vill göra att fira att hon nu gått i pension. Hon har blivit så hemmakär så det där svårt att få ut henne på galej. Hennes enda önskan var att få träffa Oscar så i lördags förmiddag kom dom ner för att träffa Oscar, fira hennes pension, fira min födelsedag och även fira henens födelsedag lite. Dom var så gulliga att dom hade med sig såväl lunch som tårta när dom kom. Precis sådana små tjänster som uppskattas av trötta småbarnsföräldrar. Det blev en jättetrevlig dag. Dom kom vid lunch och tog sig vidare till en kryssning med Galaxy vid 18-tiden. Vi kikade på kort, gottade oss i godsaker och var på promenad. Under promenaden insåg vi att vi måste gå till Tessinparken någon mer lördag framöver för att handla härliga grönsaker och rotfrukter på bondens egen marknad. Söndagen blev inte som vi hade tänkt oss. En del doer-saker lades på hyllan i och med att jag tog och sov några timmar bredvid Oscar efter den sena frukosten.

Födelsedagen

Gårdagen var helt underbar. Födelsedag med allt vad det innebär. Gratulationer mest hela dagen och en supergod men enkel middag med en härlig efterrätt. Frun hade fixat jättefina presenter och sedan fotograferat dom tillsammans med Oscar på vardagsrumsbordet. Jag blev tårögd. Så stött så! Jag kan tänka mig att fyll år betydligt oftare men kanske inte bli så mycket äldre…

Slutdissat om Martin Stenmarck

Jag dissade Martin Stemarck för lite mer än ett år sedan. Jag störde mig på texten till ”rubb och stubb”. Hans nya låt, 1000 nålar är desto bättre även textmässigt. Låten är väl lite väl mycket Coldplay, nästan så att han översatt en låt av Coldplay och kör den på svenska men annars så…

Oscars instruxer

Frun spenderar ju massor av timmar med Oscar. Faktiskt dygnet runt. Inte undra på att hon lär känna hans personlighet, rutiner och signaler. Eftersom jag konstaterat att jag själv är oerhört glömsk (läs tidigare inlägg om flaskor och vatten) så har frun börjat skriva ner instruxer för hur Oscar ”funkar”. Vad funkar bäst när och så vidare. Jag uppskattar mycket dessa instruxer och kommer nu lättare att förstå vad hans gnälliga ton innebär, dvs om det är rapning, sömn eller blöjbyte som är aktuellt

Det jobbiga med helgen

Fruns moster, som hon stod nära, gick bort strax innan helgen. Det stundande bröllopet kändes inte längre som den självklara ljuspunkten. Efter en del vånda beslutade vi oss för att boka av fredagsnatten på hotellet i Linköping och istället bara sova där natten mellan lördag och söndag. Det lutade också åt att min frun ville stanna på hotellet och inte gå på bröllopet.

Vi satte oss i bilen i god tid för att hinna med allt på lördagen. Vi käkade lite på Max i Nyköping och allt var frid och fröjd tills jag blev helt stel strax efter Norrköping. Shit! Något hade blivit kvar hemma. Något viktigt som jag hade glömt! Oscar får ju modersmjölksersättning och i hans ålder så ska vattnet som pulvret blandas med vara kokat av steriliseringsskäl. Vi hade kokat gott om vatten på kvällen och allt var upphällt på flaskor i kylskåpet hemma, och där stod flaskorna kvar… Nåväl… efter några svettiga minuter så inser vi att det ju bara är att be hotellet koka vatten åt oss. Det var inte så bara det. Köket öppnade inte förrän till kvällen och det fanns ingen som receptionisten på det stora hotellet kunde skicka iväg för att hjälpa sina kunder. Frun föreslog att vi skulle leta reda på ett café eller liknande. Iväg med bilen för att speja efter lämpligt café. Vid hittade en bar och jag slank in och drog en snyftvals och fick naturligtvis hjälp. Med 1,5 lite nykokt vatten var det dags att fixa nästa steg, kyla. Nej hotellet hade ingen minibar så även detta måste vi fixa själva. Hemköp hade dock såväl kylväska som EN kylklamp. Med lite förstärkning av ett gäng frysta majskolvar så var tillfällig kyla fixad. Så tillbaka till hotellet för att checka in, bära in allt och sen stressat svida om till kostymen. Den timme jag hade räknat få på hotellet hade snabbt försvunnit ut i tomma intet. Så 40 minuter innan vigseln åkte jag utan kartläsare iväg på en 59 km lång bilfärd som hindrades av massor av rödljus i Linköping och en hel del kurviga småvägar ute på den östgötska landsbygden. Det var tur att jag hade övat med gocart på svensexan och att traktorerna befann sig i mötande körfält och inte i mitt! Jag hann! Två minuter innan klockorna började ringa in för vigsel satt jag i kyrkbänken.

Frun hade det rätt jobbigt på hotellet med en ledsen Oscar som hade det det tungt med magen så det kändes rätt att försöka vara tillbaka på hotellet i någorlunda tid.

Igår, måndag, var vi iväg och städade en lägenhet. Oscar var med och denna gång glömde jag att ta med nappflaskorna till Oscar. Jag börjar verkligen bli virrig! Dessa två misstag var inte små misstag. Det gäller verkligen att skärpa till sig nu!!!

Helgens höjdpunkter

Helgen var väldigt speciell. Jag börjar med det som var positivt. Jag var på kompisen Mr C:s bröllop i lördags. Han har valt att gifta sig samma månad som han egentligen fyller rejält jämnt. Jag är helt totalt övertygad om att han försöker dölja sin faktiska ålder för sig själv och har övertalat sin trolovade att gifta sig just denna månad. Kanske, men bara kanske tror han att han kommer undan med det.

Tillbaka till helgen. Vigseln var fantastisk och ägde rum i en enormt vacker gammal kyrka i Östergötland. Det lyste verkligen om Mr C och hans fru lös ikapp med honom i sin fina klänning. Dom sa ja vilket jag hörde, i alla fall från bruden. Brudgummens röst var lite svagare i detta ögonblick och jag tror faktiskt att rösten sprack lite vilket jag inte tror är så vanligt för skogshuggarförhandlaren från Ödeshög. Allt utom detta med deras ja har jag fått berättat för mig. Jag minns inget av vigseln för det var någon spjuver i pingvinutstyrsel som ryckte mig i slipsen när han tågade in i kyrkan för att få sin kärlek välsignad. Jag fick därför sitta och pilla på med slipsen och försöka använda den avstängda mobilen som spegel. Men jag hörde att dom sa ja… eller ja… nästan då. Middagen efteråt var jättetrevlig med superb mat, riktigt bra tal och trevliga bordsgrannar. Ett riktigt lyckat bröllop. Tyvärr missade jag tårtan och efterföljande hulahula men det jag fick uppleva var tillräckligt trevligt så dom som stannade kvar fick nog en riktig helkväll. När jag sedan satt i bilen på väg tillbaka till hotellet dök P4-sporten upp och inom bara någon minut så hade Sverige/Zlatan tydligen slagit världsrekord och det var rejält livat när Sverige slog Ungern.

Efter en natts sömn och en sen utcheckning hälsade vi sedan på A & S, vars bröllop vi var på i september förra året, och blev bjudna på brunch. Oerhört trevligt och gott även om jag misstänker att vi sabbade deras barnfria renoveringssöndag…

Glad för lite framåtanda

Äntligen finns ett beslut om förbifart Stockholm. Motståndarsidan protesterar och pratar om ökade utsläpp! Vojne! Vad är alternativet? Kollektivtrafik? Knappast va! Det är ju inte främst så att de som idag sitter fast på Essingeleden skulle välja kollektivtrafik om den var bättre. Nej där här handlar om att leda bort trafik från Stockholm så att nyttotrafik och nödvändiga vägtransporter kan komma fram någorlunda snabbt utan att stå och puttra ur sig en massa miljöfarliga utsläpp. Ser man sedan på Volvos försäljning av privatbilar och hur många fula Toyota Prius det rullar på gatorna så tror jag faktiskt att bilparken i princip inte alls går på bensin och smutsig diesel när väl förbifarten byggts klart. Att sedan en del privatpersoner och näringar drabbas av nya infrastrukturprojekt är trist men oundvikligt och inte alls unikt om man ser tillbaka på historien. Naturskyddsföreningen då? Ja dom har jag inte mycket till övers för. Har initierat följt en del projekt där de agiterat och de har farit med så mycket osanning så det är riktigt sorgligt. Hoppas folk slutar skänka pengar till den typen av organisationer.

Rutiner

Vår son har börjat få rutiner. Jag ska inte uttala mig om dagarnas rutiner men han är rätt vaken och uppmärksamhetskrävande på dagarna. På kvällarna och nätterna är det dock annorlunda. När jag kommer hem har han oftast precis fått mat eller möjligen snart ska få mat. Ofta tar vi en promenad och då brukar han småslumra lite. När vi sen kommer upp är det dags för matlagning och då brukar han vara vaken och söka uppmärksamhet men sen blir han tröttare och tröttare och någon gång runt sju brukar han slockna och då rullar vi in hans säng i sovrummet, sätter på babyvakten och sen sover han… Ja sen har vi faktiskt normalt sett en rätt lugn kväll. Bortsett från att det finns ett gäng nappflaskor som ska diskas, förutom all övrig disk som vi inte får köksön att lyckas ta hand om. Sen ser vi lite på TV, tar en kopp Te/kaffe och väcker Oscar framåt halv tolv. Då får han ny blöja och mat. Sen är det nattningsdags och då är han ofta lite småpigg men framåt ett brukar han alla gånger ha somnat. Sen sover han fram till sex och ibland till fem och då får han mat igen och lyckas oftast somna en sväng till innan dagsrutinerna kör igång. Vi inser att vi åtminstone om kvällar och nätter än så länge är lyckligt lottade. Men man tar ju inte ut något i förskott. Oscars uppmärksamhetsbehov på dagarna kan ju bli lite frustrerande för hans mamma som drar ett tungt lass i princip inte kan göra annat än att mata, gulla och trösta honom.

Pandemiplan del 2

Idag har jag tagit ett nytt steg för att undvika att dra på vår son svininfluensan. Ja varken jag eller min älskade fru är speciellt sugna på den heller. En känd smittohärd är förstås kollektivtrafiken. Imorse tog jag därför lite extra bruk av mina ben och fötter och knallade genom hela Östermalm ner mot jobbet nere i citykärnan. Det tog 35 minuter och jag tror att jag höll rätt god takt. Blev aningen varm och borde väl ha haft bättre skor och ett ombyte men men… Nu är jag i alla fall igång och vi får se om jag går hem idag också. Det är i alla fall planen men jag måste ju handla och komma hem så fort som möjligt så vi får se. Men att spara in en smittoresa av två per dag är väl ändå något!

Temablogg 5, Jocke säger, fotboll är livet och livet är fotboll!

Igår så var det så dags för Zlatans riktiga premiärmatch i Barcatröjan. Lite trevande får man nog lov att säga men med det förlösande målet och efterföljande finlir kan det konstateras att den nervösa premiären är avklarad med godkänt betyg. Erkänn att det är kul att Zlatan har bytt klubb. Spansk fotboll är bra mycket roligare än serie A.

I den svenska soppan kallad allsvenskan så har Tony G fått sparken. Jag kan känna att det är supertrist. Man kan inte lasta Tony för resultaten. Se på truppen och hur den har förändrats. Eftersom Tony tycks vara uppskattad av spelarna, hade då inte varit bättre att låta honom ratta laget i hamn de sista nio omgångarna? En förlust mot ett storspelande Kalmar borde inte ha fått släppt på repet till bilan.