Oj vilken helg!

Helgen var väldigt speciell. Upp i arla ottan på torsdagen för att ta bilen och båten till Finland. Vi var tvungna att ta båten som går från andra sidan av stan eftersom det inte fanns bilplatser på båten runt knuten. Väl ombord så installerade vi oss i lyxhytten, jo det blir oftast sådana numer. Har man fått smak på det ljuva livet så… Oscar var jätteduktig ombord och visade upp nya konster och sov när vi ville att han skulle sova, d.v.s. när vi ville sova och när vi ville shoppa och äta. Syftet med resan hade dock inte alls med det ljuva livet att göra. Fruns moster, som hon stått nära, har gått bort och vi var på väg till hennes begravning. Vi ville inte att Oscar skulle störa ceremonin så jag utsågs till barnvakt när frun och hennes övriga familjemedlemmar var på begravningen. På kvällen kom mosterns närmaste förbi vår stuga och det blev en rätt avslappnad stämning även om alla var lite sorgsna och trötta.

Dagen efter begravningen träffade vi våra vänner i Finland och deras tre underbara barn. Vi var på en restaurang och åt en bit mat innan vi tog kaffe i vår stuga. Sedan var det dags att packa och städa för hemresan på söndag morgon. Klockan var ställd på 04.15 (finsk tid d.v.s. 03.15 svensk tid) men uppvaknandet blev ett helt annat. Frun blev akut sjuk vid tresnåret och efter en stund insåg vi att vi inte kommer att kunna åka iväg denna morgon. Fruns syster, mamma och kusin kom till oss på natten och samtal började ringas till nattvakna sjuksköterskor i bekantskapskretsen samt akutsjukvården. Hennes tillstånd gick glädjande nog över efter några timmar. Frun behövde efter detta träffa en läkare och fick tid hos en privat sådan i närmaste större stad senare på dagen och hon fick sällskap av sin kompis för att kunna tolka eventuella språkförbistringar. Jag tillbringade dagen med vår Oscar, kompisens man och deras tre barn. Läkarbesöket gick bra och hon fick en diagnos att ta tag i när vi kommit hem till den svenska vårdapparaten. Det blir som tidigare nämnts inte direkt hennes första läkarbesök det senaste året… Hemresan blev till slut försenad ett dygn och efter att klockan ringt 04.00 och vi hade packat in fyra vuxna, en bebis, en barnvagn och all packning i bilen så kunde vi få somna om igen framåt elvatiden i vår lyxhytt. En omtumlande resa med gott om smärta, tårar, glädje och skratt