fredag, november 03, 2006

Beröm

Ibland så händer det. Man sitter där och gör det man ska och sen kommer kommentaren! Va? Kommer du inte att vara med på måndag? Nej, min chef kommer att vara där i mitt ställe. Aj då, du som alltid sköter det här så bra. Lugnt, säkert och alltid så sakligt. Inte för att din chef inte kan detta men ändå. Det är verkligen inte bra att du inte kan. Tack för dina ord men tyvärr är jag på tjänsteresa och eftersom mötet redan är försenat en vecka så vill jag ändå att min chef tar hand om det.

Sådär oväntat. Min chef sa sedan att det bara är att sträcka på ryggen eftersom den typen av beröm från den personen är något mycket ovanligt. Så nu står jag rak i ryggen, förvånad men med ett leende på läpparna. Själv tycker jag ju att jag mest är rörig med det jag gör.