Om Diplomaterna

Det har inte helt oväntat dykt upp en debatt kring dokumentärserien Diplomaterna som gått på SVT. Inte så konstigt. Lite märkligt att UD gick med på detta upplägg. Hur hade dom tänkt sig att resultatet skulle bli? Som dokumentären om mannen som vrider upp klockorna på slottet? Litade man så fullt ut på filmaren Fredrik Undvik? Nej något gick snett. I Undviks material finns säkert väldigt mycket material som skulle kunna spegla de anställdas vardag på ett lite mer rättvisande sätt. För ingen tror väl att Klas Ljunberg under så lång tid bara snackat om hur lyxigt det är att vara diplomat i mellanöstern och hur mycket han kostar skattebetalarna? Hans arbetsuppgifter i övrigs speglas ju bara måttligt. Klas tycks ha tabbat sig med sina kommentarer och när han skulle lämna ut ett körkort till en svensk medborgare i Dubai men tabbar sig Klas så mycket som filmen ger sken av? Jag är rätt övertygad om att man inom UD inte blir ”andreman” på en ambassad, inte ens en liten en som i Abu Dhabi, utan att ha gjort riktigt bra ifrån sig. UD är ju känt för att vara en karriärinriktad organisation med högra krav på sina medarbetare. Klas klarade väl av den gigantiska evakueringen från Libanon rätt bra, om man ser till omständigheterna eller? Klas och Per har sagt klumpiga saker som man inte borde säga framför kameran men nu hade dom väl troligen förtroende för Undvik så det blev väl som det blev. Innebär det att killarna har en inskränkt syn på andra kulturer? Kanske, men det behöver inte vara så. Dom måste ju kunna ha en glad och skämtsam ton även i den stress som ett statsbesök innebär. Dokumentärserien är välgjord och Undvik har hittat godbitar som han nu blir lite extra känd för men det känns lite som om det varit med hjälp av kvällstidningarnas sensationsmetoder som han har skildrat några UD-tjänstemäns vardag. Jag skulle inte vilja ha någon av herrarnas jobb. Att hela tiden hålla i logistik och förhandla med, och smöra för utländska delegationer eller bo och verka i UAE med allt vad det innebär. Visst ser det ut som om man kan ha det skönt på sin fritid, och det är ju där Undvik tycks ha fått de flesta av Klas ”oneliners”, men det kan man faktiskt ha i Sverige också! Som tur är så tror jag att svenska folket förstår att detta är som många andra jobb. Man sliter hårt och har ibland möjlighet att ta igen sig. Det finns nog inte lika många trevliga pooler i Helsingfors, Moskva, Bern, Kinshasa, Islamabad, Abudja eller Pyongyang!