Ett kaos utan ände?

Veckan som gick var omtumlande. På en presskonferens sades ett ord som helt plötsligt kastade min tillvaro lite över ända. Allt detta var i tisdags. I onsdags började diskussionerna och sen har det fortsatt hela veckan. Inget är klart än tyvärr men det tycks som att mina arbetsuppgifter ska byta övergripande organisatorisk tillhörighet. Det är just nu bara jag som arbetar med frågorna så det känns lite ensamt och konstigt. Mina arbetsuppgifter har tillhört nuvarande organisation i ja… jag tror att det är över 20 år. Säkert är allt detta bara en bricka i ett förhandlinggsspel men det känns ändå lite konstigt. Nu får jag en ”boss” som är betydligt svagare i organisationen än min nuvarande chef. Samtidigt kanske han har mer tid och intresse för mina frågor och kanske går det också att göra en annan karriär där än här där jag inte direkt jobbar med de prioriterade kärnfrågorna utan lite mer perifera frågor. Viktiga frågor men ändå just nu inte helt i fokus. Det kan säkert bli bra det här men det är nog just ensamheten som känns jobbig. Den nuvarande ”bossen” ville inte uttala sig för mina chefer igår utan hänvisade till högre ort för klara besked. Allt känns klart men inte bekräftat.