Stockholm-Arlanda

Ända sedan jag var liten pöjk har jag haft en förkärlek för trafikflyg och flygplatser. Förutom pilotyrket har jag också drömt tom att jobba på Arlanda, inte som trafikledare dock. Jag hade som ung en dröm om att vara chef på Arlanda, problemlösare eller bara ha någon kvalificerad servicefunktion. När jag hade pluggat något år såg jag att Luftfartsverket sökte ekonomer och då började det suga lite i Arlandatarmen. Sedan för bara något år sedan så kom jag i kontakt med ett annat kvalificerat jobb som har med Arlanda att göra men den rekryteringen hoppade jag av i sista stund. Skimret av resandet och Arlanda har dock med åren lagt sig. Efter två års pendlande med flyg mellan Norrland och Stockholm samt ett år som managementkonsult med hela Norden som huvudsaklig arbetsplats så har det korta affärsresandet nått sin mättnad. På senare år har dock affärsresandet trappats ner rejält och det mår jag bara bra av men skimret kring det har fått sig en liten, liten boost.

Så igår, äntligen, så började TV3:s nya workplace-realityserie Stockholm-Arlanda. Snacka om att denna medelålders (oj… skrev jag verkligen så?) herre gick igång på tanken. Betyget på serien speglas naturligtvis av att jag verkligen drömt om denna arbetsplats och därför blir betyget 4. Ska man se lite objektivt på det så tyckte jag det var mycket snabba klipp och lite väl rörigt. Men det var kul att återse folket i Vip-en som jag har stött på tidigare. Det var också kul att se hur alvarligt man faktiskt ser på ”Diplomatic Pouch”. Det var snabbare klipp än i brittiska serien ”Airline” som handlar om lågprisbolaget Easyjet. Men det var också en serie som kommer att röra sig över hela flyplatsen. Jag kommer helt klart att tvinga frun att fortsätta titta.